Ni är så starka!
En mening vi ofta får höra och även om det värmer att få höra det så har vi faktiskt inget val.
Vårt liv ser ut som det gör och vi gör det bästa vi kan för att allting ska flyta på.
Både att vara förälder, äkta makar och förebilder.
Att vara mamma till två barn som har diagnoser sätter sina spår, många gånger tryter orken, irritationen tar över även fast vi VET att ingenting hjälper då.
Det finns dagar jag bara vill ge upp allting men det är fortfarande en stor del av mitt liv och hur det än är vill jag ändå inte byta ut det.
Att få barn med svårigheter har gett mig perspektiv, innan hade man kanske valt att gå ut så fort vi var barnlediga.
I stället uppskattas en ledig kväll i soffan mer, att slippa kvällsrutiner eller bara att få lite sovmorgon.
//Jelena