Det här med I-pad...
I-pad, ett känsligt ämne i mångt och mycket. Bra säger vissa, dåligt säger andra.
Jag vet själv inte riktigt var jag står i den frågan. Jag anser att Eli använder sin padda för mycket, samtidigt som jag vet att han i ganska många situationer rent behöver den. Nej säger vissa, han behöver den inte, bryt, gör annat osv. Men jo säger jag! Nu är han van vid sin padda, och vissa moment går knappt att göra utan den.
Så fine, använd den bara då, och ja, det vore ju drömmen, och det jag skulle vilja, men nu går inte det.
Ibland vill han bara få sitta ifred och göra ingenting annat än evighets bläddra på youtube, han slappnar av och kopplar av. Och ibland är mamman och/eller pappan slapp och det blir på gränsen till alldeles för mycket youtubande, men så ser våran vardag ut. Vi har ett barn med speciella behov, ett barn som inte förstår som alla andra barn i samma ålder alla gånger. Han har sina favoritgrejer, och hans I-pad är en av dom sakerna.
Det kan se ut så här ibland, nappar, lego, bilar och I-pad.
Bara han är glad och mår bra, mitt lilla troll =)
P.S Det blir en och annan bild på trollungen med sin I-pad, oftast är det då man öht kan få en bild som inte är suddig, det betyder inte att han sitter fastklistrad med den! D.s
/ Johanna