Kattägaren
Är det något Eli gillar så är det katter. Och nu har han fått sin egen katt, herr kattägare.
När jag kom hem med katten blev han så glad att han gömde ansiktet, som vanligt, och han ville bara klappa och mysa. Men den lille kissen som aldrig sett ett litet barn förut blev såklart livrädd! Han höll sig på avstånd och fräste och drog som en avlöning när Eli kom i närheten. Jodåsåattä! Det kändes ju lyckat, haha. Tanken var ju att dom skulle bli kompisar.
Idag går det dock lite bättre, så det kommer bli bra när kissen fått vänja sig vid otydligt kroppsspråk och spring. Nu sitter Eli i soffan bredvid mig och youtubar lite, kissen sover bakom mitt huvud, Eli fick klappa honom utan att han drog iväg.
Han vill ju så väl, men det kan bli lite fel ibland, men det finns hopp och det kommer bli jätte bra =)
Annars rullar vardagen på, Eli drog hem halsont och snuva som han delade med sig till resten av familjen, han fick sin första blåtira genom att daska ner i ett bord med ansiktet före. Det går bra nu, haha.
Eli fick en egen liten plantering av mormor igår, som jag ska försöka få honom att sköta om. Eller iaf att han får ansvara för att blommorna får vatten, det jan ju gå lite hur som helst med det. Han gjorde fint igår iaf, la en rutten pinne mitt i blommorna, han ska nog inte bli inredningsarkitekt som stor =)
/ Johanna